Spara och slösa

Imorrn är det visst den stora däckbytardagen. Förra året höll jag på att få en bil över mig när domkraften gick sönder (nån gammal rostig sak från antikens Sverige) så därför tänkte jag att det enklaste (och slöaste) sättet måste väl ändå vara att lämna in bilarna så får nån sån däringa motorkille byta däcken och lorta ner sina fingrar. Men Icke! Fru B (numera kallad Heffa K.) ansåg att det fanns pengar att spara och dessutom hade ju svärfar fått en sprojlans ny sån där skruvmojängsmaskin som tydligen byter däck på nolltid. Blä.